RackarUnge

Det gör så ont att sakna,
att sakna något man aldrig kan få igen.

Ont att gråta när man slappnar av en sekund,
en sekund då murarna rämnar.

Murar som man byggt av blint raseri,
raseri över att vissa människor finns.


Tårarna bränner när ingen ser,
ingen får se mina känslor.

Känslor man begravt, gömt, glömt.
Sådant som man trodde sedan länge var uttömt.

Sår läker, tårar sinar men minnen glöder hett och djupt!

Saknar och minns alltid Anna Linnéa! Syster ami!